Ange utdelningsbelopp och anskaffningsvaerde for att se hur stor del som beskattas till 20 procent och hur stor del som raaknas som tjaansteinkomst.
Netto utdelning efter skatt
--
Graannsbelopp (bast)
--
Lagbeskattad del (20%)
--
Tjaanstebeskattad del
--
Total skatt
--
Din uppdelning
Uppdateras direkt
Post
Belopp
3:12-reglerna i praktiken
3:12-reglerna delar utdelning fran faamannsbolag i tva delar: lagbeskattad (20% kapitalskatt) och hogbeskattad (tjaansteinkomstskatt upp till 52%). Graannsbeloppet beraaknas med antingen schablonregeln (213 600 SEK 2026) eller huvudregeln (anskaffning x 11,62% plus lonunderlag). Du vaeljer den metod som ger hoegst graanns.
Exempel: 300 000 SEK i utdelning
Med schablonbelopp 213 600 SEK beskattas de forsta 213 600 SEK med 20 procent, dvs 42 720 SEK i skatt. De resterande 86 400 SEK beskattas som tjaansteinkomst med t.ex. 32,24 procent (kommunalskatt), dvs 27 856 SEK. Total skatt 70 576 SEK, netto 229 424 SEK.
Strategier under 3:12-reglerna
Populaara strategier inkluderar att spara graannsbelopp under uppbyggnadsaaaren och ta ut stor utdelning ett aar, att oeka lonunderlaget for att hoja graannsbeloppet via huvudregeln, och att undvika utdelning over graannsbeloppet (tjaanstebeskattning). Raadgoor alltid med en skatteredovisningskonsult foer optimal planering.
Frequently asked questions
Vad aer 3:12-reglerna och varfor finns de?
3:12-reglerna aer svenska skatteregler som reglerar hur utdelning och kapitalvinst fran faamannsbolag ska beskattas. Syftet aer att forhindra att arbetstagare i egna bolag omvandlar loneinkomst (som beskattas progresivt med kommunal- och statlig skatt) till kapitalinkomst (som beskattas med 30 procents flat kapitalskatt). Reglerna finns i Inkomstskattelagen kapitel 56-57 och gaaller aktiva delaaagare i faamannsbolag, dvs bolag daer fyra eller faerre delaaagare kontrollerar mer aen 50 procent av roestraeterna och minst en delaaagare aer verksam i bolaget i betydande omfaang.
Vad aer graannsbeloppet och hur beraknas det?
Graannsbeloppet aer den del av utdelning eller kapitalvinst fran ett faamannsbolag som far beskattas med laagsatsen 20 procent. Det finns tva metoder: schablonregeln och huvundregeln. Schablonregeln (2026): 213 600 SEK per kvalificerad andel, oavsett investeringens storlek. Huvudregeln: anskaffningsvaerdet for andelarna multiplicerat med statslanerantan (2,62 procent) plus 9 procentenheter, dvs 11,62 procent, plus tva tredjedels del av kvalificerat lonunderlag. Huvudregeln aer fordelaktig nar bolaget har hoeg lonekostnad och/eller stort anskaffningsvaerde.
Vad haander med utdelning som overskrider graannsbeloppet?
Utdelning som overskrider graannsbeloppet beskattas som tjaansteinkomst i inkomstslaget tjaanst. Det innebaaer att den laaggas pa toppen av din ordinarie lon och beskattas med kommunalskatt 32,24 procent plus eventuell statlig inkomstskatt 20 procent for inkomster over 598 500 SEK per ar (2026). Den effektiva marginalskatten pa overskjutande utdelning kan saledes bli upp till 52 procent, vilket aer nastan dubbelt saa hoegt som kapitalvinstskatten 30 procent.
Kan jag spara oanvaantt graannsbelopp till nasta ar?
Ja, oanvaant graannsbelopp kan sparas till kommande ar och laaggas till arets graannsbelopp. Det kallas sparat graannsbelopp och raaknas upp med statslanerantan plus 3 procentenheter per ar. Det haer aer en strategisk fordel: om du inte tar utdelning ett ar samlas graannsbeloppet och du kan ta ut en storre summa nasta ar till laagbeskattad sats. Manga faamannsbolagsagare planerar noggrant vilka ar de tar utdelning for att maximera utnyttjandet av graannsbeloppet.