Ange bostadspris, hyra och forvantad vaardeutveckling foer att se om det aer billigast att koepa eller hyra.
Billigast alternativ
--
Total kostnad koep
--
Total kostnad hyra
--
Vaardeokning bostad
--
Nettoffoerdel koep
--
Din uppdelning
Uppdateras direkt
Post
Belopp
Koepa eller hyra i Sverige
Beslutet att koepa eller hyra paverkas av bostadspriset, din ekonomi, tidshorisont och lokala marknad. I Sverige aer bostadsraetter och villor generellt sett foermanliga paa laang sikt pa grund av historisk vaardeutveckling och raanteavdrag. Pa kort sikt kan hyreskostnaden vara laagre naer transaktionskostnader raeknas in.
Exempelberakning
Bostadspris 3 500 000 kronor, ranta 4,5%, hyra 12 000 kr/man, vaardeutveckling 3% per aar, 10 aar. Bolaaanekostnad 10 aar: ungefaar 1 440 000 kr. Plus stampelskatt 52 500 kr och fastighetsavgift 95 250 kr. Minus vaardeokning: ungefaar 1 200 000 kr. Nettokostnad koep: ca 400 000 kr. Total hyra 10 aar: 1 440 000 kr. Koep aer daermed formanaligare efter 10 aar.
Faktorer som paverkar beslutet
Faktorer att vaega in: flexibilitet (hyra ger stoerre roerelsefriihet), vaardeutveckling (osaaaker), raanteniva, din privatekonomi och karriaarplanering. Koep aer generellt baaettre naer du planerar att bo paa samma staaelle i mer aen 5-7 aar.
Frequently asked questions
Naer aer det billigare att aega aen att hyra i Sverige?
Det beror pa prisnivaa, rantor, hyror och tidshorisont. I Sverige aer koepsidan generellt fordelaktig paa laang sikt tack vare vaardeutveckling och raanteavdrag. Men pa kort sikt (under 3-5 aar) kan hyra vara billigare eftersom koepsidan har hoga transaktionskostnader (stampelskatt, pantbrev) och du binder kapital i kontantinsatsen som annars hade avkastat. Break-even infaller vanligtvis efter 3-7 aar beroende paa ortens prisutveckling.
Vad inkluderas i kostnaden foer att aega en bostad?
Aagandekostnaderna inkluderar bolaaneranta (efter raanteavdrag pa 30%), amortering, fastighetsavgift (max 9 525 kr/aar), foereningen avgift (om brf), underhall (typiskt 0,5-1% av vaaardet per aar), stampelskatt vid koepet och alternativkostnad foer den bundna kontantinsatsen. Pa plussidan raeknas vaardeutvecklingen pa fastigheten, som historiskt legat paa 3-5 procent per aar i stoederna men varierar kraftigt.
Paverkar raanteavdraget beraaekningen?
Ja, i Sverige kan du dra av 30 procent av bolaaaneraantekostnaderna upp till 100 000 kronor per aar (och 21 procent pa del over 100 000 kronor). Det innebaaer att din effektiva raanta aer laaagre aen den nominella. Om du betalar 4,5 procents raanta aer den effektiva raantan efter avdrag ungefaar 3,15 procent. Kalkylatorn inkluderar detta om du vaeljer standardavadraget.
Vilken aaerlig vaerdeutveckling ska jag anta?
Historisk genomsnittlig prisutveckling paa bostadsraatter i Sveriges stoersta staeder 1995-2020 har legat paa 5-8 procent per aar. Villor i stoederna har haft liknande utveckling. Utanfoer stoederna aer siffrorna laagre och mer varierande. Riksbankens inflationsmal paa 2 procent kan ses som ett golv, men bostadspriser foljer ocksa realloenfaard, urbanisering och raantenivaa. En konservativ antagning aer 2-4 procent per aar pa laangt sikt.